En av orsakerna till att jag tvingar er att blogga är att tankar får struktur när man skriver ner dem. Det är alltså mycket nyttigt att inte nöja sig med att ha "förstått" något eller känna att man lärt sig något, utan att verkligen försöka formulera vad det är man har insett.
Så för att sammanfatta det jag försökte säga igår angående det kristna hoppet:
Hopp skiljer sig från optimism genom att det i stället för att grunda sig på mänsklig förmåga att förutsäga framtiden (grund för optimism - och pessimism) bygger på en tro på att Gud har framtiden i sin hand och att vi aldrig kan överblicka konsekvenserna för våra handlingar. Ni vet butterfly-effekten och allt det där.
Alltså. När en sekulariserad men miljömedveten människa köper ekologisk mjölk bygger värdet i denna handling på en bedöming om dess eventuella nytta - leder det till bättre tillvaro för kossor, mindre beroende av fossila bränseln och renare östersjö? Om svaret är ja är det en god handling, om svaret är nej, är det inte det. Dvs det sakliga konstaterandet att en liter mjölk hit eller dit inte spelar någon roll är för denna person avgörande.
För en person som lever i ett kristet hopp har samma handling en annan innebörd. För en sådan människa är handlingen värefull helt enkelt för att det är rätt sak att göra - kan man välja ett alternativ som är bättre för kossor, människor och miljö bör man göra det, även om den praktiska nyttan kanske är marginell. Kristna
hoppas att denna handling skall ha goda konsekvenser, dvs litar på att Gud styr historien så som han vill. Att göra det goda är för en kristen inte knutet till
nyttan detta goda gör utan till det faktum att kristna människor är kallade till att vittna om vad det goda är, dvs att vittna om Guds rike.
Obs: detta skall inte uppfattas som en etisk teori, dvs en teori om vad som är en god handling, utan just som en illustration över vilke betydelse kristet hopp har.
