Tes fyra inleds med en fras som blivit utmärkande för radikalortodoxin:
Det företräde som ges åt strukturella relationer tillåter teologin att göra en sorts halvvändning tillbaka till förmoderniteten.I motsats till det moderna, tar en postmodern teologi alltså inte sin utgångspunkt i subjektet (eftersom det inte kan anses vara stabilt utan bestämt av den berättelse det ingår, se tes 3), utan i stället talar teologin om det som är utanför subjektet. Men det är inte fråga om en direkt återgång till det förmoderna, som såg världen som en "organiserad rumslig värld av substanser, släkten och arter". Här visar Milbank hur radikalortodoxin är påverkad av den moderna och postmoderna filosofin, så hellre ser världen som något i ständig omgestaltning, som ett nätverk av relationer som ständingt omförhandlas och omformas.
Medan den förmoderna teologin alltså strävade efter att beskriva denna yttre värld, att i språket "representera" den, strävar den postmoderna teologin att aktivt delta i denna process (för att föregripa tes 5) och påverka hur "världen" fungerar och ..ja, skapas.
"Det företräde som ges åt strukturella relationer tillåter teologin att göra en sorts halvvändning tillbaka till förmoderniteten."
SvaraRaderaJag reagerade på ordet "tillåter". Är det inte självklart att allt vetenskapligt seriöst och ibland mindre seriöst är "tillåtet", i synnerhet i det tusen sanningarnas postmoderna? Det kan väl inte finnas en Gosplan inom radikalortodoxin?
...Såg någon förresten ett intressant program om Zizek efter midnatt? Han diskuterade sexualitet i ljuset av filmerna Solaris och Vertigo. Innehållet var inte direkt teologi utan mera psykoanalys och filosofi.
Tillåter i betydelsen "gör det möjligt att intellektuellt försvara".
SvaraRaderaZizek-programmet är serien "The Perverts Guide to Cinema" en prisbelönt dokumentär där Zizek analyserar filmer och filmen gen hjälp av Lacansk psykoanalys. Mycket sevärt - den bästa introduktion till psykoanalys jag stött på!
Så den förmoderna teologin deltog inte i skapandet av sitt objekt? Eller är det fel att tala om objekt när man talar om förmodern teologi? Den postmoderna är dock "mitt i smeten" om jag förstått rätt. Hur gör man för att få syn på sig själv när man är med själv? Kanske det inte är nödvändigt med distans för att få en bild. Givetvis blir den vinklad, men det "objektiva" är ju en illusion, så problemet existerar således inte :)
SvaraRaderaDet förmoderna var i alla fall inte medvetet om att det skapade sin verklighet. Från ett postmodernt perspektiv gjorde det förstås.
SvaraRaderaMen de förmoderna var ändå medvetna om att man kunde tänka på olika sätt på ett sätt som de moderna tänkarna inte ville erkänna. Det märker man tydligt hos kyrkofäderna.